Jan Håfström / Ateljé Larsen
The Ghost who Walks
25.09 – 10.10 2021
Vernissage: Lördag 25/9 2021 kl. 12 – 16

Vi är stolta att presentera utställningen ’The Ghost who Walks’ ett samarbete mellan Jan Håfström och Ateljé Larsen.

Jan Håfström (f. 1937) är en av vår samtids mest uppmärksammade konstnärer. Håfström har representerat Sverige vid Venedigbiennalen fyra gånger och hans utställningar inkluderar bla. Moderna Museet, Nationalmuseum och Liljevalchs konsthall. För sitt konstnärskap har Håfström tilldelats flertalet priser bla. Carnegie Art Award 2001.
Under 2000­-talet har Håfström främst ägnat sig åt ett figurativt måleri i serieklingande sviter som bland annat återupptagit kontakten med en av barndomens stora hjältar, den gäckande dubbelnaturen Mr. Walker, alias Fantomen, som fungerar som Håfströms alter ego, som fadersfigur och som en bild av den skapande människan.

Ateljé Larsen är en av världens ledande tryckerier för grafisk konst och har en betydande roll för utvecklingen av grafik i Sverige. Ateljé Larsen som startades av Thormod Larsen i början av 1950-talet, drivs idag av hans son Ole Larsen och hans team som samarbetar nära med konstnärer från hela världen.

”Ole,
När vi satt i min Ateljé och planerade Walker ställde du frågor om ljuset i mina målningar. Ingen hade gjort det förut men jag insåg omedelbart att det var en viktig och avgörande fråga. Ett ögonblick stod allt stilla. Ljuset, färgens temperatur, själva atmosfären i Walkers värld…Hur talar man om sådana diffusa saker?

På något märkligt sätt inbillar jag mig att färgen lever ett eget liv i Walker bilderna. Men varför är det så? Varför måste färgen alltid drivas till sin spets, en punkt där den nästan skaver mot teckningen… Där det uppstår en egendomlig friktion mellan dessa båda. Ett nästan plågsamt möte. Låter det obegripligt? Jag vet inte. Sammansatt är det i varje fall.

Nyligen återsåg jag en sliten serietidning från 50-talet. Där upptäckte jag något som jag glömt men alltid burit inom mig. Att hela berättelsen var insvept i ett slags röd skymning som förlänade platser och figurer ett slags drömsk overklig karaktär. En annan intressant poäng är att ytan, den tryckta ytan, är lika platt som på en modernistisk målning… för att inte tala om rutmönstret i Walkers rock!

Det slår mig Ole, att Walker mest av allt existerar på denna trycka yta. Det medium som en gång skickade ut honom i verkligheten och som vi försöker utveckla. Den vandrande vålnaden är ju odödlig, eller hur?

Vi ses i verkstan,
Janne”