Efter den offentliga reaktionen på ”God giving a fuck”, en målning av ett par särade ben i centrala Göteborg, bjöd Carolina Falkholt in sin MFA-klass på HDK-Valand för att fundera över hål. Verken ifrågasätter vad det innebär att ha ett hål och vara hel, att älska hål, att censurera hål, att hitta hål i vardagen.
Grupputställningen visas i vårt Showroom på nedre plan i Galleri Thomassen.
Meverkande konstnärer; Ricardo Diaque Monique van der Wel Andrea Giovanni Oded Thais Fernandes Grégoire Perotín Paul van Blaster Sam Druant Karen Froede Humle Rosenqvist Jonathan Lystbæk Carolina Falkholt Saga Eklund Yana Deliyska Maria Hardin ____________________
ANDREA DAMP – PLIMPPLAMPPLETTEREN 12.03 – 03.04 2022
”Andrea Damp subtly balances abstraction and figuration in her paintings. Her works are created in a sophisticated process of layers and superimpositions, which make the sensual process of the painting’s creation palpable. With the use of figurative elements, the painter transforms her compositions into narrative, associative pictorial worlds that are characterized by atmosphere and emotional expression. Andrea Damp’s painting thus forms an incomparable link between the autonomy of colour and its ability to serve the image.” Text: Ronald Puff
Andrea Damp (f. 1977) bor och arbetar i Berlin, Tyskland. Hon har en MFA från Berlin University of Arts, Berlin (2005). Ett urval utställningar inkluderar Tertulia, Barbara von Stechow Gallery, Frankfurt (2018), On unfamiliar terrain, Landscape in painting since 1945, Museum for Contemporary Art – Hurrle Collection, Durbach (2018), Superposition, Anja Knoess Gallery, Cologne (2017). Hennes verk finns i offentliga och privata samlingar i Tyskland och över hela Europa. Hon representeras av Galleri Thomassen i Sverige.
Dags att hälsa ett extra stort välkomna på vernissage! Äntligen kan vi bjuda in, ses och se i större skala igen. På lördag öppnar vi två nya utställningar. Juri Markkula är äntligen tillbaka med sin andra separatutställning Secular Light här på Galleri Thomassen. Och i vårt showroom har vi äran att få visa Marcus Mårtensons första utställning i Göteborg The Absence of Secrets. Vernissagen pågår mellan 12:00 – 16:00, och den här gången i ett Galleri Thomassen utan restriktioner. Varmt välkomna!
MARCUS MÅRTENSON – THE ABSENCE OF SECRETS 12.02 – 06.03 2022
Marcus Mårtensons målningar fungerar som reflektionsytor in i en parallell verklighet, mot en simultan existens som vi alla interagerar med. De är en spegel mot en annan version av oss själva, versionen vi placerar därute och i den ’riktiga’ internetvärlden, våra ’extrema jag’. Kan du tänka dig ett liv utan interaktioner på sociala medier? Vad skulle du göra om du inte alltid snabbt kunde svara med en emoji som fullständigt beskriver ditt känsloläge? Mårtenson ger oss möjlighet att börja fundera på svaren och på att begrunda ’jaget’ inom dem.
Mårtensons utställning gräver djupt i människans psyke och i spelpsykologins signaler. Den handlar om verktygen som styr sociala medier och som olika plattformar använder sig av för att behålla vår uppmärksamhet, i en tid som professor Shoshana Zuboff kallar ’the age of surveillance capitalism’. Mårtenson drar in betraktaren med hjälp av pastellkritor i klara primärfärger, snillrika slogans och med en dubbeltydig granskning med glimten i ögat. Ta till exempel Instagram Bingo, där kan man välja mellan ’beauty always wins’, ’narcissistic self-marketing’ eller ’selfie-dysmorphia’; Koncept som vi idag är högst medvetna om då varumärken inte längre nyttjar traditionella marknadsföringskanaler, utan använder sig av produktplacering via influencers.
Mårtenson har hittat ett sätt som långsamt guidar oss genom överflödet av information – genom att med lekfull, mörk och ärlig blick se på vårt engagemang och formulerande av verkligheter. Hans konst använder sig av samma strategier som internetkoncernerna, i form av spelsignaler och en översvallande mängd data. Humorn blir till sockret i skeden fylld av mörk medicin.
Text av Silvana Lagos
Marcus Mårtenson (f.1972) bor och arbetar i Stockholm. Har studerat vid Konstskolan Idun Lovén, Stockholm (2003 – 2004) och på Konstskolan Basis, Stockholm (2001 – 2003). Mårtensson har sedan 90-talet ställt ut på galleriet och konsthallar i Sverige som Galleri Forsblom, Lars Bohman Gallery och Angelica Knäpper Gallery och även deltagit i utställningar internationellt i bl.a. Tokyo, Köpenhamn, Nashville och New York. The Absence of Secrets är Mårtensons första utställning i Göteborg.
Dags att hälsa ett extra stort välkomna på vernissage! Äntligen kan vi bjuda in, ses och se i större skala igen.
På lördag öppnar vi två nya utställningar. Juri Markkula är äntligen tillbaka med sin andra separatutställning Secular Light här på Galleri Thomassen. Och i vårt showroom har vi äran att få visa Marcus Mårtensons första utställning i Göteborg The Absence of Secrets. Vernissagen pågår mellan 12:00 – 16:00, och den här gången i ett Galleri Thomassen utan restriktioner. Varmt välkomna!
Juri Markkula – Secular Light 12.02 – 06.03 2022
Juri Markkulas sparsmakade utställning Sekulärt ljus har en svindlande räckvidd. Såväl det jordiska som det himmelska ryms i konstverken som visas. En glänsande dopfunt, tre magnifika svartvita fotografier av katedralen i Rouen och några monokroma bildobjekt och verk på papper ingår i Juri Markkulas pågående undersökning av ljuset, rymden och färgen. Dopfunten är en något förstorad 3D-printad kopia av en 1100-tals funt från Etelhem kyrka på Gotland. Med ett formspråk som går tillbaka till tidig kristen bildkult och ett pärlemorskiftande färghölje framstår objektet som en uråldrig meteorit. Som en sorts inhemsk utomjording, fallen från skyarna. Samma interferensfärg finns i de monokroma bilderna – jag vill kalla dem himlaspeglar. För det är det de väcker minnet om hos mig, med ytor förföriskt skimrande som sensommarhimlar.
Claude Monets näckrosmålningar – Nymphéas – är även de himlaspeglar. Reflekterar himlen lika mycket som de avbildar vattenväxterna. Perspektiven omkastade, verkligheten samtidigt upplöst och konkretiserad. I sina fotografier av katedralen i Rouen gestaltar Juri Markkula ett annat av Monets berömda motiv. I de tre fotografierna söker han efter målarens ursprungliga blickriktningar mot fasaden.
Motivet har även en personlig ingång för Juri Markkula, som redan tidigt på 1990-talet målade kopior av Monets katedralmålningar. Och det är inte svårt att nu se beröringspunkter mellan ljusspelet på kyrkofasadens skrovliga yta och Markkulas karaktäristiska markreliefer, där pinnar och löv bildar urgröpningar och upphöjningar. I båda konstnärernas verk ser vi utsnitt av världen, avskärmade från omgivningen.
Fotografen och museimannen John Coplans ansåg ändå inte att Monet upphävde perspektivet i sina målningar. Inte ens i sina sena Nymphéas som nästan helt omsluter betraktaren. Coplans menade i stället att han lyckades få perspektivet att omsluta hela bildytan. Monet strävade efter vad han kallade för enveloppe – det vill säga att skildra ett jämnt flödande ljus; luften eller atmosfären som befinner sig mellan målaren och motivet.
Och kanske påminner det om vad Juri Markkula försöker i sin konst, även om han går ett steg längre och lyfter fram objektets egen rymd. Eller snarare, försöker göra objektet till enbart rymd. Till gränslös materia.